junibukett

 Den här bloggen börjar mer och mer likna en floristblogg. Men jag kan inte hjälpa det. Det är något med blommor som är så tillfredställande. Så omedelbart direkt förlösande. 

Jag försöker ha färska blommor på bordet varje dag. På vintern är det förstås dyrt men på sommaren är det bara att ge sig ut och plocka. 

 Den första buketten jag gav till Jögga var en vildbukett. 

Jag plockade den vid vägkanten när jag cyklade (4 mil) för att hälsa på honom. 

Det var en fin junidag för, gulp, 14 år sedan. Jag var 21. 

Vild, fri och med famnen full av vägkantsblommor. 

Bästa sättet att förföra någon på. Jag lovar. 

Sedan tog det några år till förstås men nu har vi flera trädgårdar med både vildblommor och grönsaker ihop.

Här lekte jag med gamla svarta krittavlor som fond. Tyckte det kunde vara en spännande kontrast mot ljusa, vita juni.

Det bästa med juni

 Det bästa med juni är ljuset. Att man vid midnatt kan se sig själv i spegeln från den strimma ljus som kommer in genom ett litet fönster.

 Kunna se sig själv tydligt. Att aldrig behöva slå på en lampa. Att kunna svansa runt i tunn silkeskimono med dörrar öppna.

 Att solen knappt går ner.

 och det mesta är sirligt grönt

som den vilda blomsterängen man plockar in och sätter i vas.

Nu börjar den finaste månaden på året.

Det är månaden min älskling fyller år.
Det är månaden naturen är som mest praktfull.
Det är månaden som flest barn görs.
Det är månaden man blir kär. På nytt. I sig själv och sin omgivning.

Det är månaden jag firar jubileum med min kärlek. 

Det är månaden med ljus.

____________________

The best with june is the swedish light. The sun that never goes down. The selfportrait in the mirror at midnight with natural light. The flowers that flourish. The nature that explode.

Mirror: IKEA.

Kimono: Spell.

Wallpaper: Hudiksvall teater

En skir vår

Wood-Anemone, vilket vackert engelskt namn denna vårtecken-blomma har.

För att inte tala om Lily of the valley. Liljekonvaljen som sakta spirar upp. Tror jag iallfall att det är. 

Det är den första våren vid vårt hus. Vi rensar, tittar, undersöker. Många blommor och buskar försvann vid renoveringen men många bestod. 

Som krokusarna som tog fart och som Viggo gärna står och beundrar.

Det var en tuff vecka för mig. Av olika anledningar.

Men det finns inget som trädgårdsarbete. Naturen helar. Örter, frön, blommor, växter, träd, buskar är terapi i sin renaste form. 

 och djuren som passerar förstås. Älgarna, rådjuren, fåglarna, årets första södergök.

 och blommorna vi plockar in och placerar på blickställen. 

 Vi har planterat hallon, krusbär och svartvinbärs-buskar. En hel rad. Rosor, hortensia och syrén. Vill ha tillbaka en trädgård som en gång fanns, eller den som kommer att finnas. Som om den alltid funnits.
När jag planterar dessa typ av växter och buskar och träd är tid så oväsentligt. Eller högst väsentlig. De kommer att ge frukt om några år, kanske de kommer föda Viggo som gammal gubbe, eller hans barn? Det är sådant jag går igång på.
Odla och plantera är grejen alltså.

På hyllan

Känner att den spröda våren är på ingång. Hud lika blek som ett gulnat fotografi. Tuplanerna som sprider ut sig i affären. Solen som klättrar upp på fönsterbrädet och in i rummet. Kvällarna som blir längre. 

Har varit på ett roligt uppdrag och fick självaste Caroline med mig som assistent. Så får jag följa med henne som assistent en annan gång. Allt är så mycket lättare när man är två, eller tre. Ingen människa är en ö.

och det gläder mig så att horntrenden håller i sig. Här i Värmland har den ju aldrig varit ute.

Merete 2002 Lofoten

 Men för 11 år sedan hade jag horn i varje bild jag tog. Denna sitter uppe på väggen hos mig. Kopierad i mörkrum och sepiatvättad i tevatten. På riktigt. Merete var en vän. Hon hade (har) universums vackraste näsa så sjöng hon och spelade på sin gitarr medans jag satte upp studion. Vilken människa. En sådan man vill ha nära. Som satte spår. Så jag låter henne sitte uppe på väggen för att påminnas om hur underbar världen därute är.

 Skira, gröna ljuvliga förvår. 

Nu ska vi ut och åka skidor.

Önskar er en riktigt fin helg.

Trädgård, rosor och önskningar

Åhå vad jag har stressat hårt de senaste dagarna. Det är inte bra för något, men nu börjar den där tiden för mig då det händer så otroligt mycket.

Igår träffade jag ett brudpar som gifter sig i sommar och jag tyckte väldigt mycket om dem. Vi pratade om The Secret, om makten av att önska, att visualisera och kraften som kommer med det man uttalar.

Det blir bara mer och mer tydligt för mig, att om man vill ha något så måste man önska det. Högt och tydligt. Med bilder, ljud och text. Och ibland med höga rop och fysisk styrka. Då slår det in. 

Så, nu önskar jag mig en trädgård fylld av prunkande rosor. Gammaldagsa rosor. Med namn som Mme Plantier, Mme Boll och Awakening.

Nu finns det en hel del 100-åriga rosenbuskar i vår trädgård som jag hoppas har klarat sig, trots att vi grävt avloppsrör, jordvärmeslingor och kört hårt med traktorer och maskiner.

Men jag måste plantera några fler. Har ni några rosenfavoriter? Zonen är 5, kanske 4. Det får gärna dofta och grönska och sprudla av färg.

Och förresten, jag har fått mycket kritik för det nya utseendet på min blogg. Ingen hittar och ingen fattar. Vad tycker ni? Vill ni att jag ska återgå till klassiska mallen? 

Tack mina vänner!

Ranukler

Känner ni att det är vår på gång? Och jag har inhandlat ranunkler i kruka.

Det är en otroligt fin blomma som Viggo sätter näsan i och säger "blomma". Det har han iochförsig kunnat säga nu ett tag för det var det första ordet han lärde sig. Jag jobbar på att lägga till fin blomma.

En av mina bästisar hade en ranunkelbukett när hon gifte sig. Fast det var ett intimt bröllop utan gäster så de fick jag bara se på bild. Men så kan man också göra.

Rosor

24 stycken. Det betyder på rosspråket: You light up my life.

Sköna dagar

Jag älskar havet. Högt och innerligt.

och stranden med sina förgängliga spår

och att mysa med familjen

och här hade jag tänkt att lägga ut tio bilder till men internet är så långsamt att det är helt omöjligt.

Hej så länge

Har du nôn skog i din himmel, du Gud.

Har du nôn skog i din himmel, du Gud.

Te gå i en finen kväll.

En tocken där gammel skog, du vet mä smörsôpp å kantarell.

Vi hörd fôll om gröna änger om söer mä vita ull

Musik  ifrå harpas strängerå gater gjord uttå gull.

Men ja skull nock int trives mä då där,du Gud.

Du vet ja ä blyg å rädd.

Dä låter så fint på nô vis, du Gud å ja ä int tocken klädd.

Kanske du tycker ja tarjer å fråger men dä här ä noga för mej.

Fast slepper ja unna ellbrann å plåger ska ja ta't sôm dä ôpp när dej. 

Men har du en skog i nôn utkant, du Gud vill jag gå där i ensamhet å ly på en bäck å på fôggelsång när dej i all evighet 

Gunnar Ehne

Igår sa vi adjö till en viktig och betydelsefull person i våra liv.

Tror att det finns stora och mäktiga skogar där du är nu Folke.

Ett litet hej...

Ett litet hej till er som har tid att vänta på mig i min stressiga tillvaro. Snart kommer det att komma långa inlägg om husrenoveringar, vackra klänningar och bilder från de senaste jobben.
Idag blev jag så glad av denna Baker Cross dress, en riktigt fin figursmickrande drömklänning. En riktig Helena-klänning.

Så blev jag så glad av denna bukett jag valde ut till min kille som fyllt jämnt. Pioner, brudslöja och nejlika. En riktig kärleksbukett.
Hej hej så länge. Jag dyker tillbaka ner men kommer strax åter.

Syrénblom

                          

Idag: Syrénblom och regndroppar. Bröllop och sista helgen i maj.

Syns senare.

Vårtecken: Tulpaner

Fick en så fin tulpanbukett när jag fyllde år förra veckan. Ett så säkert vårtecken. Känner ni att det är vår i luften?

Renovering fortsätter: Tapeter

Bakom en kakelugn hittade vi ännu en fantastisk tapet. 

Så många historier gömmer sig i det här huset och det underliga är att jag är med och skapar historia jag med. Undra vad de ska säga om 100 år när nästa renovering görs?

Hur man får orkider att överleva

Är du en sådan som köper orkideer och när de blommat färdigt slänger iväg dem?  Det finns det många som gör, men gör inte det. De har bara en viloperiod och kommer att återhämta sig.

Jag har inte så jättegröna fingrar men just orkider gillar jag extra så de pysslar jag om. Ifall att de ändå skulle bli lite ledsna hos mig så brukar jag skicka dem på rehab hos min mamma. Där får de alltid krafterna tillbaka.
Iallafall, lite tips:

Först och främst.
Skippa vattenkannan.
Du låter orkiden stå, kanske i 2 veckor tills stjälkarna (rötterna) har blivit vita. Det är nämligen där som de behåller sitt vatten och när de är vita har de blivit torra och behöver lite vatten.

Då ställer du orkiden i vattenhon, sätter i proppen och spolar ljummet (20-25°) vatten på rötterna.

De vita stjälkarna kommer då att bli alldeles djupgröna och det är så tillfredställande att se dem ändra färg. Du låter dem stå i det ljumma vattnet i ungefär 20 minuter. Sedan tar du ut proppen och låter vattnet rinna ut så låter du dem stå och torka.
Voila! Färdigt!
Sedan upprepar du proceduren cirka 2-4 veckor senare. Cirka 2 gånger i månaden behöver de sitt vatten. De ska alltså torka ut.

Skulle du hälla vatten på orkiderna som vanliga blommor kommer de bara att ruttna, så låt bli det. Orkider är nämligen parasiter som lever på andra så de får sin näring av barken. Mamma har också lärt mig att plocka mossa och lägga på orkiden så mår den gott. Typ vanlig vitmossa som man kan plocka i skogen.

Om du har ytterligare intresse så har Karlstad Universitet världens bästa Orkidekurs som alltid är väldigt omtalad. Läraren hade jag i ett annat ämne och han var den bästa!!