Butterfly in my garden

I dreamed I was a butterfly, flitting around in the sky; then I awoke. 

Now I wonder: Am I a woman who dreamt of being a butterfly, or am I a butterfly dreaming that I am a woman?

Zhuangzi 

Hängde med Lovisa en kväll

 Lovisa är musiker. En riktigt duktig sådan. I flera månader har vi försökt få ihop en träff men det är turneér, inspelningar och gigs. Men tillslut en fredag kunde hon komma upp till mig för att få material till sin nya skiva.

Viggo fick följa med. Inget dagis är öppet på fredagkvällar.

 Hon ville ha lite samma solnedgångsstil som de jag gjort i förra inlägget. Sådär romantiskt så det är bedrövligt. Så man får ont i magen.

Vi tog en hel massa bilder.

Det var de vi tog senare på kvällen som blev bäst.

Jag får inte visa de bilderna än då de ska pryda ett skivomlag.

Men Lovisa är  grym. Gitarr, banjo, fiol, sång..gud vad jag avundas musiker.

Årets längsta dag

 Årets längst dag, den 20 juni, firade vi genom att fotografera strax innan midnatt. 

 Det är svårt när det är så vackert, att inte tippa över och bli kliché. Att inte överkonsumera superlativen i bilderna. Men juni är så bedrövligt vackert.

    Ljuset, blommorna, människorna. Att man inte kan (och behöver) sova

Som ni ser är min Bojana i Sverige. Hon är nanny till lille Viggo, jobbar lite i cafét innan hon ska fara vidare till Australien.

 Så passar hon på att dansa lite på svenska sommarängar och vara min musa

 Annars är jag ensamstående mamma nuförtiden. Jögga cyklar genom Sverige. 210 mil. 15 mil per dag. Bara för att det är kul. Jag tycker det är så roligt för honom, men jag hoppas han kommer hem snart.

 Så länge fotograferar jag. Blommor, klänningar, bröllop. Så börjar mitt café att gå mot högsäsong. Det är mycket jobb.

 Det här är min favorit. Av olika anledningar.

 Så njut av årets vackraste månad. Det finns inget som juni i Sverige.

A truly beautiful person is one who is good at discovering beauty.

 Bojana is one of the most sparkling people I met. She can take just any item, like this manjacket she found in a secondhandshop. Change it a bit (like the lining) and turn it into the most stylish item. Or the silkskirt she wears as a dress underneath. She finds beauty anywhere.

And the truly unique flowers in her hair and her earrings made by her mother

How I love her energy and vibrant way of beeing

 Living, searching, talking

In many ways I feel like theese images are some of the best ones I ever taken. 

Its the line I want to keep

or maybe its just Bojana who could visualize my wishes

and dance infront of my camera

I wrote this post in english so Bojana could understand. Hope you are alright with that.

Love /Helena

Sarah

Sarah. En av mina äldsta vänner. En vänskap som sträcker sig tillbaka många år. Genom månskensridturer,  resor, höloft, höga berg och milslånga brev. Eldar och historier. Ord kan inte beskriva vad jag känner för den här människan.

Nu ska hon ha sitt tredje barn, och de tog semester och kom till oss.

Jag klädde upp henne i min Spell & Gypsy kimono i silke och fotograferade henne.

Hon passar så bra in i mitt liv. Vi lagar mat, åker skidor, klär upp oss, inreder, sminkar oss, fotograferar och berättar om magiska saker. Så komplett kompis.

Och medans vi plåtade henne tog min kille hand om alla barnen och hennes man satte upp stuckaturen som vi fick i inredningsgåva.

Fantastiskt. Jag är så lyckligt lottad i livet.

På hyllan

Känner att den spröda våren är på ingång. Hud lika blek som ett gulnat fotografi. Tuplanerna som sprider ut sig i affären. Solen som klättrar upp på fönsterbrädet och in i rummet. Kvällarna som blir längre. 

Har varit på ett roligt uppdrag och fick självaste Caroline med mig som assistent. Så får jag följa med henne som assistent en annan gång. Allt är så mycket lättare när man är två, eller tre. Ingen människa är en ö.

och det gläder mig så att horntrenden håller i sig. Här i Värmland har den ju aldrig varit ute.

Merete 2002 Lofoten

 Men för 11 år sedan hade jag horn i varje bild jag tog. Denna sitter uppe på väggen hos mig. Kopierad i mörkrum och sepiatvättad i tevatten. På riktigt. Merete var en vän. Hon hade (har) universums vackraste näsa så sjöng hon och spelade på sin gitarr medans jag satte upp studion. Vilken människa. En sådan man vill ha nära. Som satte spår. Så jag låter henne sitte uppe på väggen för att påminnas om hur underbar världen därute är.

 Skira, gröna ljuvliga förvår. 

Nu ska vi ut och åka skidor.

Önskar er en riktigt fin helg.