Här sitter jag och fäller en tår eller hur man får ihop ett 5-mannalag

Har peppat hela veckan. Kollat in väderleksrapporten, planerat, bokat, funderat, laddat. Ätit pasta och väldigt mycket grönt, fått en ny mössa i present. Sponsringspresent.  Lämnat in mina skidor på supervallning och köpt energibar. Fnitttrat ihop med mina lagkamrater Lag Hamla. (Hamla är ursprungsgården familjen kommer ifrån)

Tre kusiner (ja, kusin Christina och syster Anna) en pappa och en släkting från USA, ja, planen var att köra Stafettvasan. 

Såå:

Pappa fick en flis i fingret och höll på att få blodförgiftning. Åkte på en antibiotikakur men bestämde sig för att köra ändå. Han menar att det inte är någon skillnad från det liv han lever till vardags. Okej, det köper jag. Han är timmerman. Ska mycket till för att en sådan ska sjukskriva sig.

Min syster Anna skadade axeln i tjejvasan då en kvinna föll framför henne så det kommer ta månader för henne att återhämta sig så det sket sig. Då hoppade min mamma in som hennes ersättare.

Kusin Christina blev sjuk men frisk igen så det löste sig.

Så var det jag då...som imorse kände en begynnande förkylning i bihålorna och som ikväll blomstrade ut i en heshet och feber. Nej, man kan inte åka Stafettvasan, inte ens en mil och absolut inte 2,4 mil med feber i kroppen och absolut inte med nummerlapp på bröstet. Bara nummerlappen hetsar till pulshöjning. Vilken tur då att jag har en grym farbror som kört en sisådär 20-30 vasalopp. Han var riktigt sugen på att pröva stafettvasan så han tog min plats.

Men oj vilket pusslande vi haft för att få detta att gå ihop. Bilar, chaufförer och stafettpinne. Men oj vad kul de kommer ha imorgon. Det kommer vara strålande sol och azurblå himmel.

Jag sitter och fäller en tår med en feberfrossande liten Viggo i knät. Det är första gången i hans liv som han är riktigt sjuk. 

Ja, så kan det vara. IRL.

Vackra spår

Min mamma och pappa tröttnade så på att vara beroende av att andra gjorde skidspår, så det köpte sig en egen spårkälke och nu har de vackraste spåret utanför vardagsrumsfönstret som jag fick sticka iväg på häromdagen. Alldeles ljuvligt.

En kille i Bjäverud säljer egentillverkade spårkälkar till ett mycket sjysst pris.

Nu behöver de bara en skoter (de lånade av grannarna innan).

Premiärtur med Chariot Cougar skidset

Den stränga kylan har hållit oss inomhus, men idag när temperaturen visade på behagliga  -3° och nyfallen snö klädde spåren stack jag och Viggo ut på premiärtur med vårt Chariot Cougar skidset.
Vagnen har vi ju haft ett tag, jag köpte den begagnad på blocket förra vintern men skidsetet har varit svårt att få tag på begagnat så det fick vi köpa nytt.

Det fungerar lysande, världens bästa barnvagn. Viggo sover gott inne i vagnen, fastspänd i en sele, skyddad från snö och regn.  Så är det helt enkelt skacklar som sitter fast i ett bälte i mig. Vagnen är riktigt smart. Vi har både jogginghjul och cykelset och nu skidset, ingenting kan egentligen få oss att stanna inomhus annat än slapphet. Men vagnen ja, allt har snabbgrepp, är lätt, går snabbt att byta.

Jag ska ta lite mer närbilder och visa den här förträffliga vagnen och dess möjligheter, men idag hade jag inte tid. Idag ville jag åka skidor!

Här vinkar min fina familj. Hej hej.

Min kille

Min kille och jag lever två ganska separata, självständiga liv och har levt så nästan alltid. Det fungerar. Min killes absolut största intressen i livet är sport. Att utöva sport, se på sport, utveckla, diskutera, läsa om sport. Hans främsta intressen ligger i MTB, längdskidor, tennis, inlines, golf, löpning. Men det spelar nog ingen roll vad man placerar honom i för sport så är han rätt duktig på det mesta. Han främsta egenskap är uthållighet och långdistans. Och cyklar. Han älskar cyklar över allt annat. Ekrar, kedjor, fälgar, däck, vikt...cykel liksom. Han kan prata cykel i timmar.

När vi två träffades var jag en äventyrlig tjej som höll på med allt som hade med äventyrlighet och våghalsighet att göra så jag tror att han blev förälskad i mig för att jag var en sådan där tjej han kunde dela bergbestigningar och utövning av sport med. Någonstans tror jag att vi båda hoppades på att vi skulle kunna göra några trihathlontävlingar ihop.

Det gör mig så ont att se att tiderna ändras och mina syften och behov med dem. Från april till september varje år dedikerar jag mitt liv till mina arbeten och de har inget med sport att göra. Jag bara servar mina gäster i min restaurang och är ute på fotouppdrag.

Vad hände egentligen?

Min kille fortsätter träna och tävla och vara ute på fysiska äventyr medans mina äventyr består av andra saker som kamera, disk, musik, mat, datorer, tvätt, löner, lightroom och drinkar.

I söndags hade jag lovat att vara chaufför åt honom på Cykelvasan. Vasalopps organistaionens absolut första MTB-lopp. Det var verkligen ett sant nöje och otroligt inspirerande. Ni alla vet ju att jag älskar Vasaloppsorganisationen och det är otroligt roligt att se att ett MTB-lopp har tagit form. 1470 startande i långa loppet (90 km). De räknar med det 5 dubbla om några år.

Jögga startade i näst sista ledet och kom på 89:e plats i motionsklassen vilket betyder att han måste cyklat om en sisådär 1000 stycken.

Jag vet att jag någonstans har valt Jögga för den han är. För att han alltid kommer att vara ute på sådana här saker och även om  jag själv inte hinner under sommarmånaderna vet jag att det kommer komma tider då det finns mer tid och då tar han med mig.

Han är min främsta inspiratör när det kommer till träning och jag vet att han alltid kommer att dra ut mig på saker.

Han ger mig bara träningsgrejer i present, piskar på mig och ber mig hålla ett högre tempo. Han ber mig lämna komfortzonen och ta i lite mer. Han är som min privata pt. 

Jag älskar honom också för den självständighet han ber mig ha.  Jag vet också att jag aldrig kommer bli en riktig tjockis så länge han är vid min sida.

Bilderna är från Cykelvasan igår.

Än är inte vintern slut

På min facebook säger de flesta att de vill att vintern ska ta slut. Det där förstår jag inte alls. Det är nu den fina skidsäsongen börjar. Att kunna skejta på isig skare och flyga fram överallt och få fräknar av stark marssol.

Sitta och sola i ett vindskydd med en apelsin och bara njuta av mötet mellan två årstider. En himmel som är mer blå än blues och en sol som allt öppnar upp sig för. Det är total lycka för mig.

Ni som bor lite mer söderut och inte har någon snö är välkomna upp till norra värmland. Här finns massor. Det tror att det är därför jag bor här.

De här veckan är min träningskalender glad. Fortsätter jag såhär i ett år kommer jag kunna åka Vasaloppet på mindre än 7 timmar nästa år.

-Lördag 10 km klassisk längdskidåkning på Haralöpet.

-Söndag 10 km klassisk längdskidåkning. Mycket stakning i blöt snö.

-Måndag 8 km längd på Stadion. Intervall.

-Tisdag 20 km skate på skaren, 2 timmar! Distanspass.

Bilderna är tagna med min kassa mobil.

Vasaloppet

">

Så otroligt roligt. Igår följde jag av en slump med upp till Mora och Vasaloppsmålet och blev så peppad av Daniell Tynell och Sandra Hansson och festen att jag idag redan har bokat en Vasaloppstart till år 2010. Nu har jag verkligen något att se fram emot.

På bilden av mig ser ni att jag har en såkallad täckkjol. Min resa upp till Mora var så spontan att jag varken hade täckbyxor eller min kamera med mig. Som tur var fick jag låna dena täckkjol av Nina på PN sport. Min lilla klena Leica fanns dock med i min ficka. Dock inget instrument att fotografera sport med men jag fick iallafall en bild på Gustav Vasa och en bild på Jögga då han kom i mål.

Sveriges bästa folkfest

"Snökaos idag på Öppet Spår

Efter att de 6600 deltagarna idag på söndagsmorgonen gett sig iväg för att åka Öppet Spår, öppnade sig plötsligt himlen och det började vräka ner snö. På mindre än en halvtimme föll det hela 10 cm och sedan har det fortsatt att snöa hela dagen. I Hökberg har det under dagen kommet mer än 20 cm!För första gången i Vasaloppets historia bestämde vi oss därför för att köra med pistmaskin i spåret under pågående lopp, säger spårchef Kjell Johansson. "

Stod att läsa i Vasaloppets pressmeddelande den 22/2 09.

Så fick jag äntligen åka öppet spår. 9 mil i fädrens spår.

Jag hade bara 20 mil i benen innan men ville ändå prova då jag åkt kortvasan och tjejvasan tidigare. Mamma och pappa följde med som coacher och chaufförer och Jörgen följde med och körde i sitt eget tempo. Det var det värsta tänkbara föret. Det snöade konstant hela tiden pudersnö och medans jag var ute i spåret föll ca 2 decimeter nysnö.

Jag tog det ganska lugnt för jag visste inte hur min kropp skulle reagera då 5 mil är det längsta jag kört tidigare. Med facit i hand hade jag nog kunnat stå på lite mer.

Det fanns inga spår att prata om och då det fanns spår var de sliriga och "hemmagjorda". Det var som sagt var första gången i historien som de var ute och körde med spårkälken under loppets gång men snön var så fluffig och lätt att det inte gjorde någon skillnad.

Jag fick heller inget fäste. Snön frös fast under skidorna. Däremot hade jag ett härligt glid vid vissa tillfällen. Tack till Peter på PN´s sport för kunskapen och tack till Jörgen som vallat.

Jag åkte på 9.20 och för att vara första gången på en 9 mil bana får jag vara mycket nöjd. Speakern pratade om att de flesta åkte en timme längre än normalt.

Det var fantastiskt kul trots det förfärliga föret (det hade kunnat vara värre, det hade kunnat vara regn och plusgrader).

Jag längtar faktiskt efter att någongång få åka vasaloppet första söndagen i mars (dock inte nu på söndag då min kropp är lite försvagad)

Jag rekommenderar alla att köra något lopp under vasaloppsveckan för det är en fantastisk folkfest och en underbar kultur. Man går miste om en stor kulturskatt i Sverige om man inte åker till Mora någongång under dessa 9 dagar då festen pågår.

Just nu

Öppet spår på söndag.....är vad jag tänker på just nu.

Så vackert så det gjorde ont

Igår hade jag en sådan där dag som man inte har så ofta. Det var -7 grader, strålande sol och jag körde 3 härliga mil på längdskidor på Långberget. Snön var knarrande ljuvligt kall  nyfallen och färsk och låg pudrande som ett täcke över hela landskapet.  

Tack Maria för att du tog med mig. Kanske lyckas jag fixa Vasaloppet i år ändå.

Träningshelg

I helgen hade min pojkvän Vasaloppsläger för sin chef och hennes väninnor. Jag följde med och vi fick en helt fantastisk dag i otroliga Mattila med minus 5 grader och strålande solsken. Älgskav och motti och fläsk till lunch serverad av den allra sötaste östmarkstjejen.  Precis så ska livet vara.  

På söndagen hann det bli plusgrader och regn så för att slippa sätta på klister åkte vi i tunneln istället.

På kvällen drog jag upp och hälsade på vår allas Steffan som är på besök i sina gamla hemtrakter från New York (det är han ni ska kontakta om ni söker lägenhet i NY) och hans tjej och vi badade fullmånebastu på Kindsjön. En perfekt avslutning på en perfekt hälsohelg.

Jag har ännu inte åkt det riktiga Vasaloppet (bara tjejvasan och kortvasan) men jag har varit anmäld flera år men har alltid veckan innan Vasaloppet drabbats av sjukdom.

I år tänkte jag köra en annan strategi. Jag ska lura kroppen och säga att jag inte ska åka Vasaloppet, men i smyg träna inför det. Sen, när dagen D kommer ska jag faktiskt köra det. Öppet spår om jag inte hinner seeda mig. 

Bilderna i det här inlägget är tagna med en klen mobiltelefon. jag inser att jag måste byta upp mig.Helst till en iphone.

Skidtunneln

Glömmer bort ibland att marknadsföra Sveriges enda och världens längsta skidtunnel som ligger i Torsby. Öppet för både gammal och ung, stor som liten, nybörjare som proffs.

1,3 km lång. Konstant 3 grader minus. Den är faktiskt riktigt, riktigt fin och perfekt för pulsträning då den följer naturens naturliga terräng.

Jag ska ta med mig min rejäla blixtutrustning nästa vecka och ta några professionella bilder därinne. Så länge får ni hålla tillgodo med min skidåkande familj.

Kanske blir skidsugen

Jag kan ju i stort sett åka längskidor året runt om jag vill då vi har Sveriges enda och Europas längsta skidtunnel några hundra meter hemifrån, men av någon anledning gör jag inte det.

Solen skiner för mycket i höst för att man ska kliva in i skidtunneln och dessutom så servar jag istället en massa av skidtunnelns gäster som bor hos oss.  Det är lite underligt. Lite som skomakarens barn som har trasiga skor. Eller bagaren som inte äter bröd.  Ni fattar.

Men ikväll kanske jag får inspiration för jag och Jögga ska på motivations-och inspirationsträff med Bröderna Auckland (som vann Vasaloppet) och Jens Arne Svartedal.

På bilden ser ni min kille Hasalöparen åka riktiga skidor på barmark. Det behöver man alltså inte göra om man åker till tunneln. Bilden kommer för övrigt att publiceras i fantastiska magasinet Outsides nästa nummer som sista sida.

Tips

tv4 imorgon söndag mellan 19.20 och 20.00.

Om ni vill ha balsam för era ögon alltså.

Nya blixtar

Jag som är mästarinnan på befintligt ljus (befintligt ljus betyder för den som inte är ljusinsatt att man använder det redan "existerande" ljuset) har alltid haft svårt att komma överens med blixtar.

Jag har velat komponera utifrån det ljus som existerat. Många gånger har jag dock känt mig begränsad, som i starka solljus eller sent på kvällen.

Men så tillslut tog jag mod till mig.....

...och köpte nya blixtar. Ett blixtaggregat i batteriform. Det är helt FANTASTISKT! Jag tar helt enkelt med mig blixtarna vart jag än går och kan få upp en studio var som helst.

Jörgen blev den första att testa blixtarna med mig.

Han behövde högklassiska bilder för att på nåt sätt illustrera vasaloppturen. Vi tog med oss blixtarna ut i en tät skog. Resutatet blev underbart. En blandning mellan modern saga och fränt reklamspråk.

Otroligt roligt! I dig it!

Min älskade i mål

När jag jobbade som mest fredag-lördag med restaurangen och bröllopsfotografi så slet min älskade Jörgen Söderholm alias sommarlöparen, "hasalöparen"på barmark med riktiga skidor mellan Sälen och Mora. Jag önskar så att jag hade kunnat vara med dig och supportrat dig och hängt med dina 7 andra teammedlemmar.

De hade plockat blåbärsris hela vägen och bundit det till en krans. Lagat mat och varit vakna hela natten för att supportra och finnas där för Jörgen. Det är riktig vänner du har.

Det är den stor bedrift det du gjorde Jörgen och jag älskar dig så mycket för att du är så knäpp och härlig och jag vill verkligen att det ska fortsätta vara så här öppet och friskt mellan oss att vi kan göra saker på egen hand på varsinna platser men ändå alltid stanna ihop. Vi kan förverkliga drömmar och utleva mål vi satt ut. Vi kan göra det varförsig men ändå alltid vara ihop. Du och jag.

Jag är så stolt över vår relation.

Och jag är så stolt över dig.

Min kille och Tilde de Paula

Min kille Jörgen Söderholm har en crush på Tilde de Paula. Han har haft det i några år. Varje söndagsmorgon skuttar han upp tidigt, tidigt och bänkar sig framför tv´n för att få hänga med Tilde de Paula i några timmar. Jag borde kanske vara svartsjuk men jag låter honom ha Tilde för sig själv. Det är ju ändå en förälskelse genom tv-rutan och den är mycket oskyldig även om den är stark.

Så förra veckan ringde han mig speciellt för att berätta att han har gjort slut med Tilde de Paula. -Varför då? sa jag, -därför att hon blivit tillsammans med Runar Sögaard, svarade han.

I Jöggas ögon sjönk Tilde de Paula som en sten. Bli tillsammans med en frikyrklig pastor som tror att han kan bota dödssjuka. Det var inte bilden Jögga hade av Tilde liksom. Jag log lite inombords. Nu kunde jag kanske kunna få ha Jögga för mig själv om söndagsmornarna och slippa dela honom med Tilde de Paula.

Så idag ringde Jögga mig igen och undrade om han kanske skulle ta upp förälskelsen med Tilde igen. Jag undrade givetvis varför nu när det var så bra och när vi äntligen hade blivit av med henne. Jo, därför att TV4 nyhetsmorgon hade bjudit in Jögga att sitta i soffan på nyhetsmorgon Riks och berätta om sitt skidäventyr på barmark.

"Så, sa han, tänk rubrikerna, Tilde de Paula lämnar Runar för en av sina soffgäster". "Ja, sa jag i gapskratt, "Runar i vansinnesfärd efter att ha blivit brädad av värmlänning". Jögga fortsatte vårt interna skämt "Tilde och mystisk sommarskidåkare har redan valt kyrka".

Då vart jag tyst, och tänkte för mig själv att det är nog bäst att jag följer med Jögga till Stockholm när han ska sitta i TV4 Nyhetsmorgon.

"Men, sa han för att trösta mig, hon har säkert semester då".

Pyttsan heller, jäkla Tilde de Paula.

Jögga ska sitta i TV4´s nyhetsmorgon den 9:e augusti.

Långsamhet

Jag har varit på FYS-test och mätt min mjölksyretröskel på Stjerneskolans labb (som har den för sina skidelever). Jag tycker att de ska göra en kommersiell verksamhet av det där och låta alla utomstående få komma in och checka sin fysik. Det hade varit bra.

Jag vart förundrad över hur väl de kunde se i vilken pulzzon som jag oftast tränar. Jag ligger och stampar runt 110 till 147 av maxpulsen hela tiden och föra att kunna bli mer komplett fysiskt sett gäller det att antingen träna på lägre pulzoner eller högre. Att varva och föra en mer dynamisk träningsprocess.

Detta sporrade mig så på senaste cykelturen drog jag iväg och höll en högre medelpuls. Min maxpuls mättes till 192 och det var när jag själv gav upp så antagligen är den högre, och det känns bra.

I övrigt sett hade jag en bra grundkondition. Men den riktiga behållningen av det där testet hade jag i mötet med Fröken Ewaldsson som pratade om vikten av långsamma rörelser då stabiliteten i kroppen tränas. Både psykist och fysiskt.

För mig som är en sån där snabb hoppetossa som rör mig i sporter där allt ska gå snabbt är det ännu viktigare med långsamhet. Man kan ha hur biffiga muskler som helst men är inte musklerna längst in, de intill benen med på noterna, de man tränar i yoga, pilates etc så är inte kroppen i harmoni.

För visst är det väl det vi alla strävar efter i livet? Harmoni!

Så tänk långsamma rörelser.

NWT

NWT, Nya Wermlandstidningen hade idag en liten notis om Jörgens sommaräventyr i fäders spår.

________Två fel hade dock infunnit sig. Jörgen hade gett dem tillåtelse att använda mina bilder, dock glömde de att skriva "Fotografi Helena Henriksson" under den bild som de lånat. Det tyckte jag var ett stort misstag.

Det andra misstaget var att de skrev att Jörgen hette Söderström. Det är helt fel, han heter Söderholm. De får väl ändå ha koll på namn om de ska vara Värmlands största dagstidning.

I övrigt tackar vi för publiciteten.

Skidor på sommaren

Ni kan lyssna på Jörgens sommaräventyr här. Annars kan ni lyssna på P4 imorgon söndag mellan 13.00 och 13.30.

Vasaloppet på sommaren

Den här fantastiska snubben- min kille, är på Radio Värmland imorgon fredag och på P4 riks på söndag. Då får ni ratta in radion.

Anledningen: att han ska köra Vasaloppet på skidor.....på sommaren.

Det började i Vallaboden på PN-sport i Ekshärad när de stod och vallade skidor inför Vasaloppet och vallan de använde är känd för att ha "valla för alla underlag". Detta måste ju testas, tänkte Jögga som är intresserad av ord och deras sanna betydelse. Vallaexperten Peter intill honom slog på alla cylindrar och innan vintervasaloppet ens var slut hade de hittat skidor med speciellt belägg, sponsorer(Craft, Vauhti, Dextrosol, PN-sport) och valla för sommarunderlag.

Jag har inte stöttat Jögga så mycket på den här expeditionen men nu när jag förstår att det är allvar så kanske jag får ändra inställning.

Jag tror också att anledningen till detta genomförandet av sommarvasaloppet har med klimatförändringarna att göra men jag är inte helt säker.

Jag är iallfall lycklig över att ha en sådan tålmodig (det kommer ta över 30 timmar) äventyrlig och egensinnig kille till pojkvän.

Andra varelser som gjort underliga och speciella saker och som bott på campingen och som jag kommer ihåg just nu:

-Kylskåpsmannen. Han besökte oss några veckor en vår då han var på väg genom Sverige med ett kylskåp på ryggen. Han var på väg till Nordpolen och skulle vandra genom alla län i Sverige, Finland och Norge. Han var sponsrad av elektrolux. Vad han hade i kylskåpet ville han dock inte berätta.

-Cykle4cancer-mannen. Hade cyklat genom hela Europa och alla länder för att samla ihop pengar för cancerforskningen. Han besökte oss i slutet av sin resa. Inte vet jag varifrån han fick pengar till cancerforskningen genom att cykla..men förhoppningsvis hade han koll på detta.

-Skidtunnel-varvaren. Han som åkt flest varv i tunneln på en gång. 77 varv. Den som åkt i Torsby Skidtunnel förstår att detta är en bravad.

...och alla andra fantastiska människor som cyklar genom Sverige, åker lådbil, bussar, motorcyklar och konstiga bilar genom Skandinavien. Jag blir alltid lika glad över att möta dem, mest för att de gör "sin" grej och vågar gå mot de allmänna normer som existerar.

De är dödstuffa.