Långsamhet

Jag har varit på FYS-test och mätt min mjölksyretröskel på Stjerneskolans labb (som har den för sina skidelever). Jag tycker att de ska göra en kommersiell verksamhet av det där och låta alla utomstående få komma in och checka sin fysik. Det hade varit bra.

Jag vart förundrad över hur väl de kunde se i vilken pulzzon som jag oftast tränar. Jag ligger och stampar runt 110 till 147 av maxpulsen hela tiden och föra att kunna bli mer komplett fysiskt sett gäller det att antingen träna på lägre pulzoner eller högre. Att varva och föra en mer dynamisk träningsprocess.

Detta sporrade mig så på senaste cykelturen drog jag iväg och höll en högre medelpuls. Min maxpuls mättes till 192 och det var när jag själv gav upp så antagligen är den högre, och det känns bra.

I övrigt sett hade jag en bra grundkondition. Men den riktiga behållningen av det där testet hade jag i mötet med Fröken Ewaldsson som pratade om vikten av långsamma rörelser då stabiliteten i kroppen tränas. Både psykist och fysiskt.

För mig som är en sån där snabb hoppetossa som rör mig i sporter där allt ska gå snabbt är det ännu viktigare med långsamhet. Man kan ha hur biffiga muskler som helst men är inte musklerna längst in, de intill benen med på noterna, de man tränar i yoga, pilates etc så är inte kroppen i harmoni.

För visst är det väl det vi alla strävar efter i livet? Harmoni!

Så tänk långsamma rörelser.