Vet ni, jag vart så inspirerad av mitt förra inlägg att jag var tvungen att gå ut på min stora hårddisk i min stora dator och titta på bilderna från Indien. Mitt andra land. Ett land som jag verkligen skulle vilja spendera så mycket mer tid i. Det är ett direkt hemmahörande för mig, en vansinnig förälskelse. Som att det är vi som hör ihop. Jag och Indien liksom. Det enda landet som begripit sig på mig. Som sagt till mig "Helena, jag förstår dig. Jag förstår varje tum av din kropp och varje millieter av ditt tänk".
Jag var där i tre månader 1999, och återigen 2009.
Åh, jag vill dit igen. Vill visa Viggo. Viggo vill jag visa nu. Åh vad vi ska resa i Indien.
Åh, vilka underbara bilder! Ska dit i april, så nu längtar jag bara ännu mer!
ReplyDeleteSäger som föregående, helt lyriska bilder! Har varit nyfiken på Indien tidigare, och nu blev jag det ännu mer... Hoppas din eländiga influensa ger sig iväg snart!
ReplyDeleteKram
Pia
Inspirerande bilder Helena!
ReplyDeleteDin längtan till och hemlängtan tillbaka kanske bottnar i att du har haft en stark koppling just till Indien, i ett tidigare liv?
Jag känner som du för Indien fast för Australien. Jag skulle nästan offra en arm...
ReplyDeleteVansinnigt vacker som alltid
Åh vad jag gillar era kommentarer! Blir så glad. Längtan ja, och säkert i ett tidigare liv, det tror jag. Jag har nog levt många liv där. Visst är det härligt att kunna plocka fram de där tankarna, känslan man har över och av ett ställe.
ReplyDelete