Jag hittade pappas manuella skrivmaskin. Ni vet en sådan som inte går på el utan där allt bara är mekanik.
Vilken lycka. Ingen delete-knapp, bara ett underbart, fantastiskt levande
just nu där felen får strykas över med tippex eller finnas kvar. Jag vet att vissa författare fortfarande skriver sina böcker på dessa otroliga apparater. Det är en helt annan känsla. Dessutom är det snyggt.
Jag skrev ett långt brev till
min väninna Sarah. Vi brukar
skriva handskrivna brev till varann men den här gången fick hon ett skrivmaskin-skrivet. Det knattrade och lät om maskinen. Samma ljud som spöregn på ett plåttak. Njutningsfullt.
Jag hittade pappas manuella skrivmaskin. Ni vet en sådan som inte går på el utan där allt bara är mekanik. Vilken lycka. Ingen delete-knapp, bara ett underbart, fantastiskt levande just nu där felen får strykas över med tippex eller finnas kvar. Jag vet att vissa författare fortfarande skriver sina böcker på dessa otroliga apparater. Det är en helt annan känsla. Dessutom är det snyggt. Jag skrev ett långt brev till min väninna Sarah. Vi brukar skriva handskrivna brev till varann men den här gången fick hon ett skrivmaskin-skrivet. Det knattrade och lät om maskinen. Samma ljud som spöregn på ett plåttak. Njutningsfullt.
:D
ReplyDeletedu missade senaste inlägget Helena!
Bäst du kollar...
Visst är det härligt, jag tänkte i söndags att det kanske var dags med en skrivmaskinrennäsans för mej. Skrev hur mycket som helst på såna förr. Har även upptäckt att barn älskar att sitta å knappa på dom gärna i en "hemlig" skrubb nånstans i huset! Kram.
ReplyDeleteTycker förresten att figuren på campigen ska va en katt, de är hälsosamma, kärleksfulla och egensinninga i en noga avvägd lagom dos! Mer kram!!!