New York

Nyss hemkommen från staden som aldrig sover. Köpte mig en digital Leica som fotograferar i RAW. För att få tillbaka en slags egen relation till bilden som dagbok. För att ta bilder som inte kräver något utan enbart reflekterar.

Skaffade mig också ett par Fryeboots. Det har jag tänkt på att göra ett tag, cowgirl som jag är. När dollarn var nere i 5,80 slog jag till.

Nåt med den där staden. Däri finns allt. Stressade aktiekonsulter och yogaövande buddister.

Den tar hand om en. Den finns till för alla människor om man bara är villig att jobba hårt för sin sak.

New York är uppbyggt på nybyggare. Det finns en känsla, en "jävlar anamma" och en väldigt mycket konst, musik och oliktänkande människor. New York känns medvetet. Med ekologiska produkter, soyamat och grönskande Central Park.

Det är helt enkelt otroligt trevligt. Jag passar av någon anledning in där. Jag gillar New York.

I Central Park sprang vi in i en hop av människor. Jag såg en lång, strålande kvinna sticka upp en 20 centimeter ovan alla andra och pekade mot folkhopen och sa "Kolla, Tyra Banks". Min väninna tittade på mig och frågade "Vad är tyra banks för nåt?" Min väninna har aldrig varit mycket för populärkultur och det är befriande att man kan missa namnen på världens största fotomodeller. Det ska hon ha eloge för.

I Chelsea såg jag extravaganta Vivienne Westwood hoppa in i en taxi. Hon var så otroligt snygg. I skor med klövertår och en hatt med stor, röd blomsterbukett på.

Hade inte flygresan till New York varit så lång och bedrövlig för naturen hade jag åkt till New York ofta. Hängt med min extrafamilj där och slagit mig fram som lysande fotograf. Det känns som om jag och New York skulle ha ett varmt och lyckat arbetsäktenskap.