An evening to remember

Rehersaldinner på en fin restaurang i Long Island. Rehersal dinner är något man har i Amerika dagen innan ett bröllop. Vi kom in i ett glödande rum.

Rehersaldinner at Louie´s. The photographs will speak for themselves.

A room filled with golden sunlight.

Vi drogs direkt ut till bryggorna och solen.

We were immidiately drawn out to the pantons were the sun were setting.

Medans vi väntade på de andra gästerna passade vi på att fotografera varandra. Ljuset var så vackert och temperaturen så behaglight högsommarvarm.

As we were waiting for all the other guests we just enjoyed the light, eachother and my camera.

 Lillian har en så förträfflig smak när det kommer till smycken. Hon tycker precis som jag om stora ringar. Kanske en bohemvurm som vi delar. Ett oförlöst 70-tal.

 och Roxanne tar alltid andan ur mig med sin skönhet.

David är det finaste och mest väluppfostrade pojke jag vet. Så allmänbildad och intresserad och charmig så man blir alldeles knockad.

Jag fick ta bilder av honom

om han fick ta bilder av mig

Vet ni hur det känns att svansa runt i en blommig silkesklänning som svirar sig runt benen? Jag älskar den här klänningen. Jag bar den nästan varje dag de där varma dagarna.

så till slut fick vi träffa den vackra leende bruden

The bride to be

och alla ville prata med henne och krama så det fanns inte så mycket tid att ta vackra solnedgångsbilder som jag tänkt

 Men det var en mycket festlig kväll med helt makalöst goda humrar och rund pinot gris och trevliga människor.

The funky table as Nadine called us. You can just look at our faces and see how happy we were.

The night went so quickly so before I even understood it was over it was time for closure.

Thank you so much for this fantastic evening Scott and Nadine. It was amazing, in every cell and detail.

I had this fire inside me

Hon ringde mig. Ville ha min blick. Öppnade sig. Gav mig the secret. 

Och det var något med henne som var så rättfram, ärligt, okomplicerat och självklart. 

En syster. En riktig en.

och första gången vi träffades pratade vi i fyra timmar.

På dagen D var hennes platinablonda hår en magisk knut

som en varm 20-tals dröm

Och jag pratar alltid om henne när det kommer till bröllopsbilder överlag trots att han är lika delaktig.
Men det är något med bruden, med kvinnan, flickan, tösen som alltid kommer vara mer intressant.
Något med formen. Blicken. Drömmen. Speglingen.

Jag avundas glädjefullt deras kärlekshistoria. Kan spegla mig i den. 

Förstå den. 

Känna den. 

Begripa den.
Så stor och och kraftfull och totalt obegränsad

Som de längtat efter varandra

och de fick varandra med lejon i marmor och leanderrosor som vittnen

och hennes kropp var muskulös och stark och full av denna längtansfulla vilja

och jag visste att jag fick vara med om något stort denna dag 

och springarna var där

och drottningen

Jag kan inte återge detta passionerade bröllop (dessa sjuhundra bilder)
dessa språk,
dessa sydamerikanska kakor, juliblommor,
dessa tal, tårar och minnen,
dessa eminenta torn, löpare, hästar, bönder och kungar till gäster som rest så långt
i detalj för det är deras historia

jag kan bara skapa min egen.
Men jag är så glad att jag fick vara med och föreviga och förstärka deras minnen som de kommer ha av denna dag
En högst andlig upplevelse på något sätt

Till sist dansade de salsa med varandra och sina gäster hela natten
och det var ett sådant värdigt och vackert avslut på ett så stort och maffigt bröllop

Nu ska jag leverera boken. Och böcker är det bästa av allt.

Carro och Stefan

Carro och Stefan gifte sig en sådan där lycklig dag. Det hade regnat hela veckan, så när lördagen kom så sken solen starkt och rött och varmt. En perfekt första september. Varmt men ändå hög luft. PÅ många sätt påminde denna dag om dagen då vi döpte Viggo, den andra september för två år sedan. 

Men nu handlade det om Carro och Stefan och deras FANTASTISKA dag.

Dessa ljuvliga, varma, sympatiska och okomplicerade människor.

 

Tack kära ni för att jag fick förtroendet att föreviga er dag.