Jag är ofta och plåtar i Rottneros park, ungefär 70% av mina brudpar gifter sig där eller plåtar sig där, och det är fine tycker jag. Men kanske är jag lite hemmablind för det är inte alltid jag ser tjusningen med den där parken, förrän nu. Med lite distans.
Jag sitter och redigerar några extra bilder till Sofia och Niklas bok och slås av hur fantastiskt vackert det är i Rottneros Park. Vilken plats.
Det finns hur mycket miljöer som helst.
Prunkande blommor, växter, lundar, ekträd, vatten, lekparker...
vattenfall, stenrös, statyer...
örter, tulpaner, fruktträd, bärbuskar.
Ja listan kan göras hur lång som helst.
Parken är verkligen en liten saga.
Kanske känner jag plötsligt en sådant svärmeri för denna sommarpark för att det är november och så långt ifrån denna senblommiga augustigrönska som man kan komma. Jag bara längtar efter att få vila mina ögon på något riktigt färgstarkt.
Jag nu längtar jag sannerligen efter sol, så det är tur att vi åker till en strand långt borta på lördag.
Ja listan kan göras hur lång som helst.
Parken är verkligen en liten saga.
Kanske känner jag plötsligt en sådant svärmeri för denna sommarpark för att det är november och så långt ifrån denna senblommiga augustigrönska som man kan komma. Jag bara längtar efter att få vila mina ögon på något riktigt färgstarkt.
Jag nu längtar jag sannerligen efter sol, så det är tur att vi åker till en strand långt borta på lördag.
Vackert !
ReplyDeleteVad vackert! Ibland blir man så hemmablind på något sätt och glömmer att se sig omkring. Jag bor i stan och plötsligt en dag kan jag lyfta blicken från trottoaren och se de vackra husen här. Och då blir man nästan lite förundrad.
ReplyDeleteUnderbart med semester! Kram