Åh om jag kunde så skulle jag leva på stranden, att se horisonten varje dag, känna vindar svepa in, sanden mot fötterna....låta tankar och ande få plats.
Meditera över vågor, himmel och salt.
Huden och kroppen och själen som smälter ihop. Låta mitt (vårt) barn bli ett naturbarn, en surfardude som pratar delfiners språk.
Ni kommer få se mer strandbilder, var så säkra.
Han är ju så söt så jag tror jag dör, lilleplutten, och så klappar an mamma kärleksfullt på sista bilden! Vad vackra ni är! Kram!
ReplyDeleteVackra kvinna, jag börjar nästa tro att du är moderjord i kroppslig form! Underbara bilder som piggar upp denna osedvanligt gråa tisdag.
ReplyDeleteÅh fina ord ni kommer med kära vänner!! Får väl publicera mer bilder på mig själv även om jag inte brukar göra det sådär jätteofta! Jättestor Kram
ReplyDelete