För några veckor sedan, faktiskt i början av september åkte jag och min älskade på en sista minuten till Kreta, Grekland och den lilla byn Almirida.
Det var verkligen en avslappningsresa för under 7 dagar tog jag bara 20 bilder. Jag har aldrig fotograferat så lite någonsin under en semester. Jag sov, läste och hånglade mig igenom hela veckan. Men så fanns det något i min mage som hunnit bli 12 veckor och som förvandlat min kropp till något annat än jag är van vid. När jag tittar tillbaka på det nu minns jag allt som i sömn. Jag somnade överallt. Jag hann läsa en bok, min pojkvän 7 böcker.
Förutom att sova tittade vi på vackra hus. Vi gick 3 timmarslånga olivlundpromenader och pallade alldeles färska mogna antioxidantrika vindruvor som var så söta att jag kunnat bosatt mig under klasarna.
Vi åt också fantastiska grekiska rätter som svällde över av solskenstimmar men tyvärr har jag inga bilder på dem då jag hela tiden var så hungrig att jag åt upp rätterna innan jag hunnit plåta dem.
Vi vandrade Samariaravinen på mammas begäran. Europas längst ravin, hela 18 km lång. Vi gick den fort för att slippa de tyska turisterna som kom efter oss. Kanske alldeles för fort för innan vi visste ordet av var vi framme.
Men naturen var så ljuvligt sagolik vacker. Som hämtad ur Sagan om ringen. På vissa ställen var bergsväggarna 500 meter höga.
Efteråt la vi oss på stenstranden och väntade på båten som skulle ta oss tillbaka.
Jag läste en deprimerande men vacker roman om Marilyn Monroe. Det tog hela veckan. Jögga läste deckare.
Jag spydde fullt i en plastpåse på bussen på den slingriga vägen tillbaka. Såg mina medpassagerare hålla för näsan och öronen. Sedan sov jag lite till medans Jögga vann hotellets tennistävling överlägset. Jag var i en lycklig vecka 12.
_______________________________
Nu fick jag på ett litet lätt sätt avslöja min hemlighet som jag gått och burit på sedan juli månad. Den här hösten liknar inget jag varit med om förut. Det är något alldeles otroligt stort och mäktigt som ni kommer få höra mycket, mycket mer om.
Ujujuju, så spännande. Grattis igen!
ReplyDeletePuss å kram
Grattis! Så omvälvande!? Du kommer att blir världens bästa i din roll!!!! Ta hand om dig!..er..
ReplyDeleteGrattis!!
ReplyDeletemen oj vad skoj!! härligt hemlighet att bära på kan jag tänka mig :)
ReplyDeletejag läser blond just nu, en av de bästa böcker jag läst. och du, det är inte en dålig bok för att bara vara en bok under en semester. den är tjock och så bra att iaf inte jag kan vill läsa igenom den för snabbt.
fast jag visste om det grät jag en skvätt nu när jag läste...
ReplyDeletefortsätt att ta väl han om er, sov, ät och njut <3
kram
Åh vad spännande! Ett stort grattis :)
ReplyDeleteÖnskar er all lycka!!!!!
ReplyDeleteKram pernilla
Pernilla! Jag hade gärna velat berätta det för dig men jag har inte sett dig. Och tiden går som vanligt alldeles för fort.
ReplyDeleteJag har försökt att få berätta personligt till de flesta för det är så roligt!
Puss ni är ju så fina. Era kommentarer värmer mig verkligen.
Å så fantastiskt, stort grattis!!! Vilken lycka :-)
ReplyDeleteI min mage bor en liten kille som hunnit bli 17 veckor... han vinkar grattis oxå :-)
Miss Cloudberry!
ReplyDeleteBlonde var en fantastisk bok. Jag sträckläste den och skulle gärna diskutera den. Men hon är ett sånt offer i boken från början till slut och det tyckte jag var lite sorgligt, för någonstans måste hon ju ha varit en affärskvinna också...och varför i hela friden lämnade hon den enda mannen som någonson sett henne för den hon var -Arthur Miller.
Ja hon var sannerligen en begåvad människa, och kvinna, fastbunden i samhällets syn på henne, den som var tillverkad av Hollywood. En otroligt intressant, vacker, sorglig och sann skildring.
Miss Cloudberry!
ReplyDeleteBlonde var en fantastisk bok. Jag sträckläste den och skulle gärna diskutera den. Men hon är ett sånt offer i boken från början till slut och det tyckte jag var lite sorgligt, för någonstans måste hon ju ha varit en affärskvinna också...och varför i hela friden lämnade hon den enda mannen som någonson sett henne för den hon var -Arthur Miller.
Ja hon var sannerligen en begåvad människa, och kvinna, fastbunden i samhällets syn på henne, den som var tillverkad av Hollywood. En otroligt intressant, vacker, sorglig och sann skildring.
Åh Helena, är det sant!! Grattis stoort på er! Min kille har hunnit bli 18 veckor och en dag. Han är gjord dagen efter att jag plåtade er;) det ni!!
ReplyDeletevilken fantastiskt härlig skildring från er resa o underbart att höra att ni två blir tre GRATTIS! Birgitta
ReplyDeleteÅh, så underbart! GRATTIS! Du beskriver så fantastiskt, blir ju nästan sugen på ett litet pyre till;)
ReplyDeleteGrattis gumman.
ReplyDeleteÅhh, vilken himla trevlig nyhet Helena!!! Hoppas du mår bra:)
ReplyDeleteOch grattis med husköp, nu händer det saker!
Jag måste snart forsöka att svänga förbi Torsby på väg upp till Norge någon gång:)
Kram!
Stort grattis till er!!! Blir ju faktiskt en ny liten släkting till mig, fast på lite längre håll :O) Hälsa Jögga och ge honom en stoooor kram! Ses snart!!!
ReplyDeletehurra vad häftigt, grattis!!
ReplyDeleteWow! Här missar man ju ALLT! Måste se till att jag snubblar in här oftare...
ReplyDeleteVad spännande! Och JÄTTEGRATTIS!!
KRAM!
Anna xx
Grattis Helena till det underbara som händer kropp!! Njut av varje dag som går!!
ReplyDeleteFanns det känns skönare efter illamåendet...:) Jag var oxå i Grekland på Kreta illamående i v7, inte många ljusa minnen från den resan!
Ha det bra
/Linda SN.
Grattis!
ReplyDeleteVad underbart :D Grattis Helena!
ReplyDeleteåhh, gärna! ska bara läsa ut den först, det tar som sagt sin lilla tid :) återkommer
ReplyDeleteGrattis!
ReplyDelete