Torsdagsfilosofi

Det är alltid ett bekymmer att vara en fri karaktär. När man är fri så har man också ett ansvar. Ansvar för sin egen frihet, ansvar att fatta rätt beslut.

Ibland får jag för mig att det var lite bättre förr, då möjligheterna inte var så många och då kraven som ställdes på en handlade om andra saker. Då friheten inte var så enorm.

Som min farmor tillexempel. Hon valde ju aldrig farfar efter att han provat andra saker i livet utan hon fick helt enkelt ta sitt pick och pack och flytta till sin blivande man när hon fortfarande var tonåring. Det var ingen som frågade henne vad hon skulle jobba med, vilka intressen hon hade i livet eller vad hon skulle göra med sina framtidsdrömmar. Det var redan uppställt. Farmor skulle vara farfars fru. Hon skulle laga mat, föda barn och ta hand om gården.

Hennes frihet var snäv men också enkel. Hon fann sig i det. Jag tror hon var en lycklig kvinna.

Det är farligt att ha tusen möjligheter för i dessa tusen möjligheter finns tusen beslut som alla är blytunga att bära.

Och det värsta av allt är att det är helt upp till dig själv för du är en alldeles fri karaktär som har ansvar för ditt eget liv.