Stundom ser Cia ut som Sarah Jessica Parker, speciellt när hon gifte sig, stundom ser hon ut som Jennifer Aniston.
Jag har fotograferat hennes kropp noggrant. Har aldrig fotograferat en kropp så mycket som hennes. Men så är den snygg också.
Cia får mig alltid att känna att livet är sjysst och enkelt. Det är så fullt av vänliga människor, möjligheter och framåtanada. Cia är en buisnesswoman, lika mycket som hon är en två-barnsmamma och jag kan gissa en härlig fru. Jag gillar henne skarpt.
Nu gav hon mig i uppdrag att fotografera alla rörelser som hon rekomenderar till sina kunder på sitt företag Coach Online för en bok som hon ska ge ut. Eventuellt också till sina kunder på Sats där hon jobbar som PT (personlig tränare, PT låter kul) Säger man kunder eller patienter? De är ju inte sjuka?
Det var ett svårt uppdrag. Hon ville ha blixt (det skulle gå fort så jag fick inte dra runt med nån softbox så det fick bli min SB-800), alla rörelser skulle fotograferas på gymmet (trångt med maskiner och dyl), det skulle vara svartvitt och rörelserna skulle komma fram tydligt. Jag blev alldeles varm.
Det var verkligen inte enkelt.
Till råga på allt kunde inte min laptop läsa min nya Nikon D200 så jag blev riktig svettigt. Iallafall, det var inget att oroa sig för, för varje ny kamera behöver man bara ladda in en ny plug in från
www.adobe.com, och det borde jag ju fattat om tänkt lite längre. Jag skyller på att jag var trött efter de 45 rörelserna som skulle fotograferas 2 gånger vardera.
Iallafall, när jag nu har arbetat med dem inser jag att jag INTE vill ha dem i svartvitt. Det ger dem inte rättvisa. Det ger inte rörelserna eller Cia rättvisa. Svartvitt i det här fallet är tråkigt.
Cia är chefen men jag ska verkligen ta ett snack med henne om ifall att hon inte skulle vilja ha delar av dem i färg. Svartvitt är vackert om det är rena ytor, men i det här fallet är det rep och handtag och maskiner som slåss om uppmärksammheten på bilderna.
Färg är gladare. Färg är hopp. Färg är kul. Mindre djup men enklare att ta till sig. Eventuellt är det också en kostnadsfråga. Cia var som sagt bestämd på detta om svartvitt.....kanske får jag ge mig till vika för bossen. Men drömmen i mitt fall är faktiskt att få se delar av dem i färg. Vi får se hur det blir.
Stundom ser Cia ut som Sarah Jessica Parker, speciellt när hon gifte sig, stundom ser hon ut som Jennifer Aniston. Jag har fotograferat hennes kropp noggrant. Har aldrig fotograferat en kropp så mycket som hennes. Men så är den snygg också.
Cia får mig alltid att känna att livet är sjysst och enkelt. Det är så fullt av vänliga människor, möjligheter och framåtanada. Cia är en buisnesswoman, lika mycket som hon är en två-barnsmamma och jag kan gissa en härlig fru. Jag gillar henne skarpt.
Nu gav hon mig i uppdrag att fotografera alla rörelser som hon rekomenderar till sina kunder på sitt företag Coach Online för en bok som hon ska ge ut. Eventuellt också till sina kunder på Sats där hon jobbar som PT (personlig tränare, PT låter kul) Säger man kunder eller patienter? De är ju inte sjuka?
Det var ett svårt uppdrag. Hon ville ha blixt (det skulle gå fort så jag fick inte dra runt med nån softbox så det fick bli min SB-800), alla rörelser skulle fotograferas på gymmet (trångt med maskiner och dyl), det skulle vara svartvitt och rörelserna skulle komma fram tydligt. Jag blev alldeles varm. Det var verkligen inte enkelt.
Till råga på allt kunde inte min laptop läsa min nya Nikon D200 så jag blev riktig svettigt. Iallafall, det var inget att oroa sig för, för varje ny kamera behöver man bara ladda in en ny plug in från www.adobe.com, och det borde jag ju fattat om tänkt lite längre. Jag skyller på att jag var trött efter de 45 rörelserna som skulle fotograferas 2 gånger vardera.
Iallafall, när jag nu har arbetat med dem inser jag att jag INTE vill ha dem i svartvitt. Det ger dem inte rättvisa. Det ger inte rörelserna eller Cia rättvisa. Svartvitt i det här fallet är tråkigt.
Cia är chefen men jag ska verkligen ta ett snack med henne om ifall att hon inte skulle vilja ha delar av dem i färg. Svartvitt är vackert om det är rena ytor, men i det här fallet är det rep och handtag och maskiner som slåss om uppmärksammheten på bilderna.
Färg är gladare. Färg är hopp. Färg är kul. Mindre djup men enklare att ta till sig. Eventuellt är det också en kostnadsfråga. Cia var som sagt bestämd på detta om svartvitt.....kanske får jag ge mig till vika för bossen. Men drömmen i mitt fall är faktiskt att få se delar av dem i färg. Vi får se hur det blir.
Jag har hittat din blogg och den ser fin ut!
ReplyDeleteEfterom det gäller friskvård så är det nog kunder vi talar om här....
Tänk att friskvården är så dyr och den får vi betala sjäva -träning, hälsokost, nya new age -
och sjukvården kostar samhället så mycket men inte lika mycket för individen...
Du, sant. Vi borde ha ett ämne i skolan från 1:a klass som heter "friskvård" så att vi tidigt får lära oss att våra kroppar är våra tempel och att vi måste vårda dem för att de ska hålla livet ut. Inom detta ämne borde vi också få in välbefinnande och livsbejakande och personlig utveckling och allt det där.
ReplyDelete