The wedding singer

Jag och Jögga ska på opera. Vi har blivit inbjudna till Värmlandsoperans uppsättning av "The wedding-singer". Bara för att jag är bröllopsfotograf.

Kommer med recension på måndag.

Och imorgon åker Fröknarna Fräs på Spa-Talinnresa. Personalresa.

Jag ska svetta skiten ur min personal på diverse ursvettningsmetoder. Gym, sim, bastu...

Trevlig helg.

Vi syns på måndag.

Fotbolls-Maria och Sunne-Micke har gjort det

Arga leken börjar nu!

MMMmmmmm

Den här killen och min lins är kära i varandra. De hånglar alltid järnet. Det är nåt med kemin. Min kameralins och den här snubben.

Ha ha ha

Läste på rymdkattens blogg och skrattade en massa och beslöt att göra samma sak, fast i mindre skala. Det är första gången jag gör nåt sånt. Jag publicerar de roligaste.

Regel: Svara på frågan sanningsenligt, googla sedan svaret och sätt in den bilden som kommer upp först.

1)Vilken är din bästa egenskap som kärlekspartner?

2) Vilken kroppsdel tycker du mest om att kyssa på din partner (förutom läpparna?)

Leende ögon

Ikväll var jag hemma hos Mikaela och Johan som gifte sig pingsthelgen i Östmarks kyrka. Vi diskuterade album och tackkortslösningar och det var så oerhört roligt. De fick nästan kasta ut mig för att få mig att gå hem.

Mikaela måste nog vara bruden som skrattar mest i hela Torsby. På varje bild jag har från det där bröllopet så är hennes ansikte i ett stort, stort smajl.

Hon gör mig verkligen glad. Inget nostalgiskt, dystert och ledsamt över den tjejen. Bara ren och skär glädje i sin mest naturliga och rena form.

Johan är inte så bet han heller. Han kommer strax därefter med ett nästan lika stort leende.

Tack kära ni! Ni förgyllde min kväll!

Papegojan tillbaka

Jag slängde ut det svarta molnet ur sängen. Öppnade ballkongdörren och föste ut det.

Efter 13 samtal varav två med min mamma, 4 eventuella reseplaner, en mat-shoppingtur på ICA och en hopplektion för en hopptränare känns det bättre.

Min vän Johanna sa det så bra "jasså, kallar du det för PPD, ja, jag skulle bara säga att ditt batteri är tömt och att det behöver sättas på laddning. Det kanske kommer ta en månad att få det uppladdat"

Så enkelt. Bara så där.

Visst gör det ont, men när smärtan väl har släppt har livet vackrare färger. Nu får jag ju dessutom tid att träna. Och forma kroppen. Och psyket.

Papegojan sitter åter på min axel.

Jag är tillbaka i matchen.

PPD

Samma sak varje höst.

På natten lägger sig ett svart litet moln brevid mig och sussar så skönt. Det kliver upp brevid mig på morgonen och hänger med mig hela dagen. Det där svarta molnet kommer tillbaka varje höst och alltid i slutet av augusti.

Det är förändringens vind som viner runt mina öron och det där svarta molnet följer mig vart jag än går.

Jag tycker mig vara väl förberedd varje höst, men likaväl slår det till som en stånghammare och det är omöjligt för mig att förutse hur det kommer kännas innuti min kropp.

I amerika kallar de det för PPD. Post production depression.

En tid av febrilt arbetande i nåt slags projekt som plötsligt tar slut. Vart står man då själv? När man inte haft en helledig dag i över 3 månaders tid.

Förbryllande.

Besynnerligt.

På sommaren är det fullt av folk, fest varje dag, bröllopen avlöser varandra likt pärlor på ett halsband, beställningar ska göras på cafét. Jag omger mig med personal som är min besättning på min sjörövarskuta och tillsammans ror vi allt iland. Vi sjunger, gastar, bjuder upp till fest och servar allt och alla kring oss. Vi är Fröknarna Fräs och jag är sjörövarinnan-kaptenen med två olika slags projekt.

Vi är helt oslagbara i vår charm och styrka.

I augusti är vi iland och alla skingras och går åt olika håll.

Och där står jag. Ensam. Papegojan på axeln följde med första styrman.

Det återstår arbete för mig för skutan måste putsas men likaväl är projektet slut.

Nästa år får jag en helt annan besättning och den liknar inte den här.

Det enda som följer med mig till nästa höst är det svarta molnet.

Min tjej

Apropå kärlek

Jag kan inte glömma en film jag såg förra vintern.

Brokeback Mountain.

Ju mer jag tänker på den ju bättre blir den. Den liksom växer med minnet och blir bara bättre och bättre.

Den är ruskigt bra. Och den gör ont.

Jag blir mäklarfotograf

Namn: Högåsängsvägen

Ålder: Uppfört ca 1936

Syfte med fotograferingen: Katrin och Chris ska flytta till Key West och ska sälja sitt hus och behövde säljande bilder som visar husets framsida

Tycker de om bilderna: Ångrar att de vill sälja

Tycker fotografen (jag) om bilderna: Ett gammalt ruckelhus har blivit en underbar liten inspirerande oas med Chris och Katrins smak och arbete. Detaljer som gustavianskt blått golv och kalkfärgade väggar har verkligen gjort susen.

Jag är faktiskt rätt lessen för att ni ska sälja. Ert hus har verkligen blivit mysigt (inte för att det aldrig varit det men nu är det verkligen fint) och då ska ni dra igen. Hmm. J-a nomadpack! Att aldrig kunna vara still.

Blödig helg

Detta har fått mig att fälla en tår de senaste dagarna:

1) Lena Endré som sommarpratare i p1. Jag älskar den hysteriska kvinnan. Hon är så ofantligt vacker.

2) Svärmoderns tal till bruden i lördags på bröllopet (bör tilläggas att svärmodern är präst)

3) Brudgummens lillebrors version av Leonard Cohens "Halleluja" i kyrkan i lördags (han och pianot och en vän på stämma och gitarr)

Halleluja.

Livet är vackert!

Min tjej

Fotografinnan hänger med Hollow Breed

Namn: Hollow Breed

Ålder: Lite blandat

Yrken: Hårdrocksmusiker blandat med lite annat

Civilstatus: Gifta och ogifta

Drömmer om: att få stå på stora scener och rocka vettet ur människorna

Syftet med fotograferingen: Ny skiva, My Space, affischer, pressreleaser etc.

Tycker vi att bilderna blev: Tuffa

Tycker fotografen (jag) att bilderna blev: Roliga. Vilket ställe vi fann. Svårt att välja för alla bilder passar er....jag skulle gärna velat plåta er framför en cerise-vägg och gullat till er "hårda" attityd för att på så sätt förstärka den.

Markus kusinis

Namn: Markus

Ålder: 22

Drömmer om: Att få göra musik på heltid

Utbildad till: Kock (gourmet)

Just nu: Steker hamburgare, jägarbiffar, grillar laxar, tillverkar rödvinssåser hos Fröknarna Fräs samtidigt som jag underhåller dem

Civilstånd: Singel

Syfte med fotografering: Bilder till ett CV att ta med sig ut i världen

Tycker om bilderna: Lite för prästlika

Tycker jag (fotografen) om bilderna: Underbara, markerade drag och en djup himmelsblå blick. Du borde bli modell istället Markus.

Nya blixtar

Jag som är mästarinnan på befintligt ljus (befintligt ljus betyder för den som inte är ljusinsatt att man använder det redan "existerande" ljuset) har alltid haft svårt att komma överens med blixtar.

Jag har velat komponera utifrån det ljus som existerat. Många gånger har jag dock känt mig begränsad, som i starka solljus eller sent på kvällen.

Men så tillslut tog jag mod till mig.....

...och köpte nya blixtar. Ett blixtaggregat i batteriform. Det är helt FANTASTISKT! Jag tar helt enkelt med mig blixtarna vart jag än går och kan få upp en studio var som helst.

Jörgen blev den första att testa blixtarna med mig.

Han behövde högklassiska bilder för att på nåt sätt illustrera vasaloppturen. Vi tog med oss blixtarna ut i en tät skog. Resutatet blev underbart. En blandning mellan modern saga och fränt reklamspråk.

Otroligt roligt! I dig it!

Bara en fråga

Känner nån igen trädet?

Med skogen som vittne

Jag tycker om att arbeta med komposition och motiv som på en scen. Jag föreställer mig teaterscenen i min sökare och jobbar utifrån kompositionen som en scenograf.

Då går jag igång.

Jag vill vill att mina bilder ska vara släkt med 1800-talets oljemålningar från romantikeran. Eller från fotografin i sagan om ringen-triologin. Perfekt komposition.

Tack Jenny och Anders för att ni vågade följa med fotografinnan ut i skogen med klackar som sjönk ner i djup mossa och skir brudslöja som alla granar ville behålla. Det var modigt.

Ni förstod det här med att göra allt för konsten.

Min älskade i mål

När jag jobbade som mest fredag-lördag med restaurangen och bröllopsfotografi så slet min älskade Jörgen Söderholm alias sommarlöparen, "hasalöparen"på barmark med riktiga skidor mellan Sälen och Mora. Jag önskar så att jag hade kunnat vara med dig och supportrat dig och hängt med dina 7 andra teammedlemmar.

De hade plockat blåbärsris hela vägen och bundit det till en krans. Lagat mat och varit vakna hela natten för att supportra och finnas där för Jörgen. Det är riktig vänner du har.

Det är den stor bedrift det du gjorde Jörgen och jag älskar dig så mycket för att du är så knäpp och härlig och jag vill verkligen att det ska fortsätta vara så här öppet och friskt mellan oss att vi kan göra saker på egen hand på varsinna platser men ändå alltid stanna ihop. Vi kan förverkliga drömmar och utleva mål vi satt ut. Vi kan göra det varförsig men ändå alltid vara ihop. Du och jag.

Jag är så stolt över vår relation.

Och jag är så stolt över dig.

Stockholm tur och retur på mindre än 24 timmar

Bilden är på utsikten från hotellrummet.

-Ska du med eller?

Jag ser min älskling Mr Värmland 97, Jörgen Söderholm alldeles för sällan under sommaren. Vi får helt enkelt inte tiden att gå ihop med alla våra projekt. Så när han då frågade mig om jag kunde hänga med till Stockholm på TV4´s inbjudan och bekostnad kunde jag ju inte säga nej.

Så vi åkte igår kväll. Först bil, sedan tåg. En taxi hämtade oss på Stockholms centralstation och tog oss till hotell Ariadne i frihamnen där ett dubbelrum på 13:e våningen med utsikt ut mot vattnet väntade på oss. TV4 vet verkligen hur de ska ta hand om sina gäster.

Imorse efter en underbar lång hotellfrukost och DN låg jag på hotellrummet och såg min älskling i TV 4´s nyhetsmorgons direktsändning och kände mig lite grann som en lyxhustru. Funderade och analyserade på hur Jöggas lilla skidäventyr kunde bli så stort att han blev soffgäst hos Kristin Kaspersson. Allt han ville göra var "en kul grej".

Nu hakar alla på. Aftonbladet, SVT, NWT, Värmlands Folkblad.

Jag tror dock personligen att det blir så stort för att Jögga är den mest charmiga och medievänliga snubben man kan hitta. Han är nån som alla kan definera sig med. Han är grabben i gården brevid som inte brusar upp i onödan. Han är trygghet, pålitlighet och folklighet. Dessutom bjuder han på sig själv och gör något väldigt tokigt och "Forrest Gumpigt". Dessutom är han är jävligt snygg.

Ni kan se Jöggas medievana här.

Lady in red is dancing with me

Den här tjejens klänning är så vansinnigt underbar.

Gissa vems?

Och när hon går där och betar känner jag mig varm i hela magen....

Måndag, en vanlig måndag

Mr Värmland 97, Jörgen Söderholm, tillika min älskling är idag på tv. Checka in www.tv4.se/varmland och njut av världens vackraste mans knasigheter.